Czon & Underground will take over
Czon, konstnär och fotograf samt konstnärlig ledare för "Underground will take over"- Arbetar med konst och mode samt gatukonst med utgångspunkt från sägner, oknytt. Skapar bäst tillsammans med alla av Liliths livsfarliga väsen som finns runt om oss i skuggorna.. Välkomna till min värld.
torsdag 2 november 2023
Underground vaknar...
tisdag 3 oktober 2023
Studio Satmara
Satmara studio / nya studio Underground ?
Nu denna veckan börjar vi med små osynliga förberedelser att planera för att få igång en kommande studio, atelje och ev.galleri på västusten utanför Falkenberg. Nu denna veckan har vi flera möten med regioner, grupper och olika kollektiv samt konstnärer. Vi är långt ifrån att påbörja men fröet är planterat och man kan känna hur det gror, under marken (in the underground) och vill börja växa.
Tanken är en konstgård på den Halländska landsbygden, öppen för kreativa, konstnärer, artister, modeller, nyfiken allmänhet och alla som vill skapa. Platsen är ganska unik, ett byggnadsminne med mängder av plats, sovrum, lador som skall bli atelje, kanske även ett mindre galleri. Som en perfekt plats för "artist in residence" men utan allt bös och krångliga regler. En plats för alla att skapa på, besöka när de vill, en dag eller tre veckor, det är nära till allt. Mer info kommer under 2024.
Ps. Loggan skapades som förlaga till T-shirt "the Satmara Czonspiracy" men insåg den är utmärkt som logga även till nya studion, Tee snart i webshop.
onsdag 20 september 2023
Spökskogen a la Czon (E.Munch)
Skärseldens vackraste maror och någonstans där i paralysen vaknade jag upp till verkligheten.
Var en månad sedan jag fick veta att jag blir kvar här, efter mer än två månaders ensam vandring i dödskuggans dal med hennes likgiltighet, ignorans - discard phase. När man behövde någon som mest, då visade hon mig vad jag betydde för henne - ingenting.
Tog mig ett tag att tära mig igenom kylan och ondskan, så förödande, så livsfarlig, ful. Fasthållen, bunden vid osynliga kedjor, förnekad, osynlig, allt hon är, isdrottning.
Hon var allt hon sa hon var en mörk natt på den gamla hedniska offerplatsen smörkullen, den som skulle ta och förgöra min själ. Fast hon senare viskade att hon är ofarlig och snäll. Hon lyckades nästan förgöra men själar som mig är svåra, har vart här innan, har sett alla hennes sidor, de vackraste fula och de fulaste vackra, så många gånger nu.
Inte bara i henne, i allt jag någonsin vart, som Hades, som Akelarres, som mörkrets furste och flugornas herre i alla tider är hon alltid där jämte mig, i olika skepnader, vampyren som dränerar. Enbart för att hon vill förgöra mig, ta av min lust, kopiera och spegla mig, förringa mig, förneka mig, allt för att undslippa hennes egna tomhet, självhat och hennes osäkerhet inom. Jag älskade t.o.m dyrkade, lät mig utnyttjas, för att vinna oss. Vi förlorade båda.
Tiden gick och jag gick med, såren består men ändå, hon var vacker, i all sin sårbara ömklighet och spelade oskyldighet, alltid offret även när hon sätter världen i brand eller jagar med stålet i hand.
Jag har lurat mig själv så många gånger nu men en idiot som mig själv gör gärna det, förlorar mig i tron på kärleken. Gillar känslan nu när vi blev spöken igen och jag kom undan, inte alla gjorde det med livet i behåll. Jag förstod - Makten hon trodde hon hade är borta. Hon förlorade kanske den enda som genuint brydde sig om henne. Hennes egna val. Undrar för mig själv vem hon är nästa gång jag träffar henne i någon av hennes skepnader, kanske rödhårig, eller vem vet kanske hon kommer från långt härifrån, från Liliths ursprung mellan medelhavet och röda havet, eller vem vet, är det du, Lilith ?
Kartan är trasig och finns många vägar att välja på till att köra helt vilse igen. Under glöden glöder glöden för mig, pulsen återkommer, jag reser mig, känner svavlet och skapar någonting nytt att förlora mig till. Skapar konst av det jag upplevt. Väldigt utlämnande, ärlig, demoner. Om och om igen, beväpnar mig med vingar, med att vara stark, börjar ta för mig igen, lever, skapar, pulserar, ÄR - precis allt det där.
Bilden ovan " Lionized beliefs by the codependent" är censurerad för insta, Den handlar om mig, om henne, om allt jag är, vi var och varit. Tog den i Mecklenburg mellan Warnemunde och Heiligendamm - Kuhlungsborn, i en hemsökt udda skog som heter "Gespentzerwald". Lustigt nog ghostwood/spökskogen översatt. Modellerna är väldigt nära vänner till mig som förlorade sig själva på vägen och brände sig, varandra. Jag hoppas de båda hittar hem igen.
Platsen är varm i mitt hjärta efter mina år som artist in residence där och mina år i Berlin, udda nog jämförde media i Tyskland mig vid min första utställning där i der ostssebad kunsthalle som en nutida Edward Munch, förstod det aldrig då.
Idag när jag ser den bilden, andra - inser jag desperationen i dem och att jag skapat av mina egna demoner, känslor, medberoende, frustration, kärlek, galenskap, brustna visioner och utopier. Vad jag heller inte visste när jag läste det första gången var att Edward Munch var artist in residence i just Warnemunde, fast då 100år tidigare än mig och när jag ser hans egna bilder från samma platser jag skapat på, med hundra års mellanrum. Jo, vi kanske kände likadant inombords, hans demoner påminner om mina.
Fick se hans bilder nyligen som han tog just här, Jag har uppenbart inspirerats av honom mer än jag någonsin själv insett. Skapade ett litet hommage till han utanför hans gamla artistbostad som jag förhoppningsvis ställer ut i Warnemunde kommande året. Mer om det senare.
söndag 16 juli 2023
Czon, 2023 - Inställt tills vidare.
Blir tvungen att ställa in två av sommarens stora utställningar pga privata orsaker. Ber om ursäkt. Kanske vi ses igen snart. Återkommer från skuggorna när vi vet mer. Shocknroll.
måndag 10 juli 2023
Dödsskuggans dal och på besök i Persephones trädgård.
Czon dog, omkring 2019-2020 efter de senaste stora utställningarna i Spanien Agua de Busot / Balneario de Aigües i Alicante sen efter upploppen vid Sanatorium di Espuna där La guardia försökte stoppa konstbesökarna att komma in för att se utställningen.
Pestens tid med Corona / covid kom och jag försökte leva ett annat liv, tillsammans med hon jag älskade runt om i Europa.
Hon kämpade mot och med sina inre demoner, även jag drogs in i mörkret, förtvivlan och mitt egna medberoende men gav aldrig upp henne.
En dag i maj 2023 efter sju år tillsammans var vi över, det gick inte längre för någon av oss. Demonerna vann och hon flyr dem ännu, ser oberörd ut men jag vet hur de sliter henne itu. Jag kämpar med gamla och nya egna som tär mig helt sönder. Hon, kommer alltid vara en stor del av mig, kanske vi var precis allt det där alla jagar, vackra, brinnande, cause we dont care, lyckliga, bra för varandra, men ändå inombords trasiga, fördömda. 4-ever ever var sju år.
Dagen efter vårt uppbrott fick jag en dom. Förvisad till skuggans dal, där radiotystnad och kyla alltid råder. Midvintermörkret.
Inser att i den korta tid som eventuellt finns kvar, kommer jag försöka skapa igen, ett slags sista kamp, ett avslut för mig, ett arv ingen bryr sig om "Länge leve Czon". Vet inte vad det kommer bli eller är.
Vet att allt här faller hårt, jag, det vi hade, det vi var, förmultnar, försvinner och inget bestod. All thoose burning bridges. Idag undrar jag varför jag lät henne att skada mig, när jag ändå aldrig nådde fram, hon fanns inte där för mig, kärleken är blind, och jag var idioten som ville tro, på alla vackra sagor man aldrig skall tro på. Jag försökte, det räckte inte. Hennes tystnad, självskada, on/off, allt hon övergett, förminskat, övergett, the Discard, all ghosting och silence treatment, olust, apati och alla härskartekniker. Lämnar djupa sår inom, kanske osynliga utåt men kännbara. Fan, att våga älska någon är det svåraste man kan göra, jag önskar hon hade vågat, försöka älska sig själv, för vår skull. Om hon skulle kunna se sig själv som jag såg henne, skulle hon förstå, att hon är, precis allt det där, idag är det för sent, för mig, för henne, för oss, tiden gick och vi gick med..
Idag, nu när jag vet vad som väntar, inte hur;
Bara ånger, rädsla, känslan; att jag aldrig någonsin räckte till, förbannar mig själv, förbannar allt som aldrig gick att rädda. Vi misslyckades, det är ingen lätt börda att bära, det krävs två för att dansa.
Nu är det juli, ren besvikelse på mig själv, smärta, redan gett upp, vet att jag skall in under kniven, det finns en chans, men känner ändå, "Game over", det är över för en brinnande tärande konstnär som mig.. Vi kanske ses, vi kanske hörs, jag vet ärligt inte längre, det är tunga svarta tankar, inte bara det vi hade, utan allt jag misslyckats med i livet. Framgångarna gav ingenting, ingen lycka, såren som jag bär med är alla misslyckanden, de känns igenom och den ångesten, att vara bakbunden, inte kunna göra någonting längre, det är en förbannelse jag inte önskar någon.
För Er som aldrig sett min konst tidigare, hoppas Ni kan se igenom det nakna, det mesta handlar om personliga demoner, de som alltid flåsade i nacken, om drömmar som gått sönder, om visioner och utopier jag en gång drömde, de jag letade efter, försökte uppnå, jakten på puls och liv. Som Ni vet var kvinnan hos mig alltid det starkaste könet. The force of nature och kanske en dag ni kan se konsten för vad den är; mina verk : Min verklighet.
Bilden i detta inlägg togs för några dagar sedan nere i Krapperup tillsammans med Beholdthelandofsin. När jag tog den hade jag aldrig en tanke på vad den handlade om. Det slog mig nu.
Hades, mannen i förhållandet, tillika kungen av underjorden tynade bort och dog efter ett besök i vår värld, helt ensam, utan hans älskade vid sin sida. Eller någon annan som brydde sig. På vägen till underjorden vid sin dödsbädd tänkte han på sitt liv han haft, insåg att kärleken till de han en gång älskat bestod inom men de han älskade var borta. Kanske aldrig ens funnits. Han var ensam, övergiven, förträngd, glömd från de som sa sig bry sig.
När han gav upp sista hoppet här i sin dödskamp kom han hem, till underjorden, till sin egna trädgård och där stod hon Persephone och han insåg, Hon var del av alla kvinnor han någonsin älskat i en och samma skepnad, alla hennes sidor och han förstod, han var ingen cool djävul, gud eller underjordens härskare utan bara en användbar pjäs i hennes spel och han var nu mer rädd för hennes skönhet, hennes skörhet, hennes styrka och..
/ Czon
söndag 1 november 2020
the restricted Era of the invisible virus.

As you all know we are in the restricted Era of the invisible virus.
*All my art exhibits and pop up art shows at galleries, abandoned and mystic places are cancelled (since march 2020).
Do not go gentle into that good night
Art will not vanish.
We're going to live and fight on! We dont know whom or which ones we shall listen to about injections, vaccines and more, only you know what´s best for U !
My heroine the Underground Grrrl salute you all out here in the unknown with the vulcan hand greeting. Limited editions print will be for sale soon. Czonspiracy homepage on its way.
torsdag 11 juli 2019
Sueco - Czon konstrebellen (artikel)
Har blivit en hel del konstkalabalik efter några av våra konstkupper runt om i Spanien. Många nyhetsinslag, reportage och annat men det mesta på Spanska. Gjorde dock en längre interju med det största svenska magasinet i Spanien för Er som vill veta mer om vad vi sysslar med i skuggorna.
Numer finns även våra svenska oknytt, väsen och alla andra av Undergrounds skapelser att beskåda i Portugal, Spanien, Frankrike, helt nya marknader för the upcoming Czonspiracy,
måndag 20 maj 2019
Czon, Utställning Alicante - Murcia, Agua de Busot / Balneario de Aigües


lördag 18 maj 2019
Czon, Utställning / Uppdatering - Sierra Espuna Sanatorium - Polis stängt ner utställning
Varning! Enligt uppgifter i spansk media har La Guardia och skogspoliser stängt ner hela utställningen. Detta efter stora antal besökare kommit till platsen för att se utställningen. Finns även uppgifter i media gällande att det varit bråkigt mellan polis och besökare så vi ber alla att följa anvisningar från polis och media och hålla sig uppdaterade.
OBS UPPDATERING : Hela utställningen sägs nu vara nerplockad och hela området nedstängt. Vi ber om ursäkt till alla som inte hann se den men personlig säkerhet går före och vi lovar att återkomma till Spanien snart med mer konstiga utställningar ! / Czon
Today we have heard from many sources that La Guardia and also the forest guards has been there and has been really aggresive against all artsy urbanexplorers who wanted to see the exhibit, almost like a riot some said; soo please all ; be real careful if you choose to go there!!! We are not taking any responsibility, everyone enters Sierra Espuna sanatorium at their own risk
fredag 17 maj 2019
Czon, Utställning / Exhibit - Sierra Espuna Sanatorium


fredag 2 november 2018
Czon & Sammankonsten, en stad, ett gemensamt projekt ?
Hör av Er så synes vi och skapar tillsammans
tisdag 2 oktober 2018
Down by the water, along the river of Nyx
torsdag 30 augusti 2018
Hallandska myter av Czon på utställning om mytologi
Problemet var bara att den planerats ett år i förväg men ett mail och ett snabbt agerande av konsthallen Galleri70 i Halmstad gjorde att "the underground will take over" kommer vara med och visa några få utvalda myter från Halland. Vernissage redan nu på Lördag den 1e september kl.15-20.
Utställningen pågår fram tills den 23e september och öppettiderna är Onsdagar till Söndagar kl 12-17.
-Wälkomna till våra mardrömmar <3
söndag 5 augusti 2018
Angående konstkupp - Skrea strand, Falkenberg
![]() |
Tack till åskådare Marienne och Mia som såg när Underground will take over satte upp skylten och mailat bilden till oss. |
torsdag 26 juli 2018
Älvornas farliga dans i Sverige lockar igen
Vet inte varför men känns som det är dags för ett besök i Sverige den närmsta tiden,
älvorna viskar, det känns i luften att det är dags att ge sig av härifrån.
Skall försöka ta mig från Portugal till Baskien för att hälsa på mina vänner i Zurragumurdi och sedan fortsätta min resa norrut..
Filmteamet jag träffade i Canfranc och senare i Malaga fick inte ihop budgeten som tänkt. De planerar nu andra drag för att få ihop pengar till att producera dokumentärfilmen.
Jag håller tummarna att de lyckas.
/Er vän från skymningsläget - Czon.
måndag 25 juni 2018
Film om Czon ?
Väldigt givande och roligt men ett litet orosmoment har dykt upp.
När jag var i Canfranc och arbetade vid en övergiven gigantisk tågstation där det sägs finnas många intressanta väsen, spöken och händelser som hänt.
Hade med mig ett litet entourage från Underground och lokala modeller.
Snabbt visade det sig att det var ett filmteam från Sverige..
Som varit på jakt på mig vilket jag kan förstå är svårt då jag idag är papperslös med okänd adress.
Blev lite tagen av det lilla jag fick höra från dem, det berörde mig och de hade de bättre koll på mig än vad jag har på mig själv.
De visste det mesta och var så fruktansvärt bra pålästa om min situation och min konst att jag har gått med på att medverka helt öppenhjärtat om de kan visa att de har ett mål och mening med filmen.
Dock jävligt rädd att lämna ut mig själv, mina tankar, mina demoner och vem jag är.
De hade satsat stora pengar ur egna fickor förstod jag när de berättade att de inte hade någon finansiellt bakom sig men om de lyckas lösa detta så att de får lön och gör ett bra arbete då är jag med på detta. Gillade även teamet de fått ihop som ingav ett stort förtroende.
Om de får till ekonomin börjar de följa mig i mitt "hemlän" Halland redan nu i sommar då jag kommer till Sverige. Onekligen intressant och jag önskar dem lycka till.
Lite roligt att de flydde direkt när polisen kom och stoppade min tribute till Space Invaders "Santa Maria" och stal den innan den hann sättas upp.
Hörde en intervju på radio om deras projekt, intressant : Sveriges Radio P4 Länk.
måndag 4 juni 2018
Czon, Soho Malaga, Streetart, Obey, Space invader & more
måndag 12 februari 2018
Min vän: Romernas Skyddshelgon Sara La Kali, Sara e Kali, Svarta Sara, Saint Sarah - i Saintes Maries-de la Mar
sitt skyddshelgon, sin gudinna; den Svarta Sarah.
Hon går under många namn ;
Saint Sarah, Sara e Kali, Sara La Kali (Romani), Black Sarah, Svarta Sara.
Det sägs att hon härstämmar från Egyptien och med allmosan hjälp kunde ta Jesus döda kropp i land här efter korsfästningen i Jerusalem då Maria Magdalena, Maria Salome och Maria Klopes seglade hit med kroppen.
Romerna adopterade henne till sin egna beskyddare,
de visste att hon tillhörde dem tack vare allmosorna hon samlade in.
Vissa andra myter hävdar att hon var betjänt till Mariorna och en annan myt är att hon klädde av sig sina tunga kläder och flöt på dessa fram till båten med Jesus kvarlevor och räddade alla.
Härom natten mötte jag henne, essensen av henne, utanför kyrkan där hennes reliker förvaras.
Fick lov att avbilda henne samt fick höra hela hennes historia och jag förstår,
*Varför jag och alla resande folk har henne som sin förebild.
Brukar själv ta ett varv inne i kyrkan och skänka något till henne innan hon bärs ut i havet av tusentals resandefolk som alla älskar henne.
Det är svårt att beskriva känslan när man är här,
har själv idag en amulett med Sara invid mig vart jag än mig i världen vänder.
Förstår att Romerna, Van Gogh, Picasso och även Hemingway gillar/gillade platsen lika mycket som mig.
Modell : Ramona S
Plats : Saintes Maries de la Mer / Utanför kyrkan
söndag 11 februari 2018
StreetArt French riviera, Czon (back to the roots with Space Invader)
Några år sedan vi gjorde Ätrajungfrun men vår Underground Grrrl lever ännu runt om i världen.
Igår kväll var det dags för en bra konstfest någonstans längs den franska rivieran i ett övergivet hus invid havet.
Alltid roligt att träffa gamla bekanter som Space Invader och Team B mfl.
Super Modellen : hon från tidningarnas skandal löp...
Berättar en annan gång, om jag vågar...
lördag 10 februari 2018
Monumental Cemetery di Staglieno - Art & Fantasmas by Czon
The Monteverde angel, hon står där ännu idag, på världens vackraste plats,
kyrkogården Monumental cemetery di Staglieno utanför Genua.
Väntandes på domedagen.
Lika vacker som när hon skapades.

Sen, när jag vandrade bland skuggorna fanns de lite överallt,
de övergivna, de starka, de svaga, de hemsökande, saknade vännerna från andra sidan.
De verkar trivas lika bra som mig här, i skuggornas spel, bland gravar och monument,
med minnen och förnimmelse av det som en gång var.
Modell : Constance Lloyd. Photo by Czon.
Monumental Cemetery di Staglieno 2017/2018
söndag 4 februari 2018
Förföljd genom Europa, av dokumentär films team ???
Onekligen udda. Har blivit kontaktad av ett filmteam ett flertal gånger via mail / FB / Insta utan att jag lämnat några intressanta eller för den delen tydbara svar.
Fick igår även veta att de besökt mina häxvänner i Triora i Italienska alperna,
detta några dagar efter jag lämnat den platsen för denna gången..
Kom på att de kanske hittar var jag ibland finns tack vare min Atlas Obscura karta,
den visar några få av alla de platser jag besökt och några som jag är på väg till.
Kan bli intressant detta. Undrar för mig själv vilket produktionsbolag som ligger bakom då det kostar att ha ett filmteam flängandes runt random i Europa...
Lägger in lite udda destinationstips för dem att söka mig på;)
Börjar med Sibirien....
*Kan bli intressant och roligt detta !
lördag 20 januari 2018
Skepnaderna från övergivna och hemsökta Colonia Devoto
Har nu med en av våra inbytta bilar via blocket tagit mig genom livsfarliga Passo del Bocco.
För att här besöka en av Italiens mest hemsökta och paranormala platser.
Det väldigt omtalade och helt övergivna Colonia Devoto med de 365 fönstren,
ett fönster för varje dag av året.
Udda att komma hit till denna fasanfulla plats som från början var ett rehabhem för hemlösa barn
men som senare blev tbc sjukhus där mängder av människor dog under hemska omständigheter.
Allt var i ett stort förfall och många av fönstren var krossade.
Förnimmelsen av det förgångna med det trasiga smutsiga,
det vackra i det fula och det fula i det vackra som kändes in i benmärgen,
rysningar och sen när jag såg att hon fanns här än.
Mina andetag i kylan, hon verkade leta efter någonting,
som hon kanske förlorade när hon själv som barn var här
eller från någonting när hon sen på äldre dagar återkom och tbc´n tog henne.
Vi letade en stund tillsammans.
I ett av de övergivna rummen bland sängar och möbler som samlat damm sen 60talet.
Hon verkade hitta det och försvann, löstes upp, som om hon fick vingar.
Kanske vi ses en dag någon annanstans, någon annan gång, jag hoppas det.
Modell : Sinita Claren´s
Bilderna tagna mitt ute i ingenstans i Mezzenego alperna där Colonia Devoto står övergivet